Carl-Gustaf Wrangel – en fältherre föds

Carl-Gustaf Wrangel föddes en kall decemberafton på Skokloster. Han skulle få vara med om  åtskilliga historiska händelser under sitt liv, under en tidsepok som kallas för Sveriges stormaktstid.

Den kalla men vindstilla vinterdagen led mot sitt slut. Solen som under hela dagen hade spridit sitt sken över den snöbeklädda udden och den spegelblanka isen på Mälaren gick sakta ned bakom grantopparna. Trädens skuggor, som omgärdade herrskapets stora stenhus, blev allt längre. Vid den lilla träbryggan bankade några av pigorna på de vita plaggen med sina klappträn och kramade ur det sista av det kalla vattnet från de lakan som de tvättat. Det enda som avbröt tystnaden var några hästar som lojt stod och gnäggade borta i hagen. Mörkret och tystnaden lade sig över den bebyggda udden, liksom snön hade gjort några dagar tidigare. Men i det tre våningar höga stenhuset såg man mörka siluetter ivrigt gå fram och tillbaka i de upplysta fönstren. Plötsligt hördes höga kvinnoskrik från bottenvåningen i den södra gaveln. Skriken skallade långt ut över Mälarviken samtidigt som vinden började tillta.

Kvinnan som skrikit ut sin smärta låg i sängen i skenet av den varma och sprakande elden, som också lyste upp ansiktet på traktens jordgumma som blivit hämtad av en dräng tidigare på dagen. Möjligtvis hade jordegumman tagit med sig en speciell förlossningsstol. På bordet bredvid sängen stod två skålar med vatten och bredvid låg en sax och vaxtråd. På bordet på andra sidan sängen stod en flaska fylld med sprit för att döva smärtan och en skål med smält smör som skulle användas som glidmedel för att hjälpa till under förlossningen.

Kvinnan skrek åter ut sin smärta, men nu hade vinden tilltagit så skriken hördes inte längre än några meter utanför stenhuset. Vinden virvlade upp
snön och ven oroligt i långa utdragna pustar. Kvinnans skrik kom allt oftare
och allt starkare, tills hennes ljud abrupt förbyttes i ett barnskrik,
samtidigt som vinden blåste upp till stormstyrka och skrämde upp de späda
pigorna som stod runt sängen. Den gamla vithåriga gumman med uppkavlade ärmar klippte av navelsträngen och tvättade snabbt av barnet som hon höll stadigt i sina händer.

En av drängarna försvann ut i mörkret och sprang ner till stigen till de små
trähusen. Snart hördes klockan ringa från det gamla nunneklostret. Ett
lågmält sorl hördes från trähusen. Efter en stund tystnade klockorna och ljusen släcktes både i de små trähusen och i det stora stenhuset. Det var bara i det södra rummet på bottenvåningen som det fortfarande lyste långt in på natten. Där inne låg den stolta modern med sitt nyfödda barn. Det var den 5 december 1613 och barnet skulle få namnet Carl-Gustaf. Så kan det ha gått till när Carl-Gustaf Wrangel föddes.

Godset och födelseplatsen Skokloster hade fått en arvtagare och den lilla
pojkens liv skulle kantas av åtskilliga historiska händelser under de
närmaste 63 åren, under en tidsepok som kallas för Sveriges
stormaktstid.

Herman Wrangel kom från Estland

Vid denna tid hade Sverige redan expanderat sina yttre gränser. Förutom
Finland innehade Sverige provinser i nuvarande Tyskland, Polen och i de
baltiska staterna. Och just från de baltiska staterna, närmare bestämt från
Estland, härstammade Carl-Gustaf Wrangels far som hette Herman Wrangel. Han kom från en gammal estländsk familj, men hade tagit svensk tjänst i den svenska armén år 1608. Han hade stigit snabbt i graderna. Den svenska statsmakten försökte knyta adelsmännen från dessa nyvunna provinser närmare Sverige. Därför hade Herman Wrangel år 1611 fått godset Skokloster i förläning för sina krigiska insatser i svensk tjänst. Året efter hade Herman gift sig med Margareta Grip, som var kvinnan som skrikit ut sin smärta i rummet i Skoklosters huvudbyggnad.

30-åriga kriget bryter ut

När Carl-Gustaf Wrangel föddes skulle det bara dröja fem år innan Europa
drabbades av ett krig som skulle pågå i 30 år. Men å andra sidan var krig
vardag på 1600-talet. Det var ett århundrade där Europa bara under några få år befann sig i fullständig fred. Nya krig bröt ut med jämna mellanrum och krigen pågick under långa perioder.

För alla de svenskar och finnar som växte upp framförallt under första
hälften av 1600-talet hade kriget ständigt varit närvarande. Landets män
hade i årtionden efter årtionden skrivits ut för att slåss mot polacker,
ryssar, danskar, tyskar och österrikare. Många hade stupat under alla långa
och ansträngande marscher eller dödats på något blodigt fältslag. Krig var
vid denna tid något som alltid kunde blossa upp och krig ansågs vara något
som alltid funnits och alltid skulle finnas. Krig var som en naturlag som ingen kunde göra något åt. Sverige skulle expandera och vidga sina gränser, men priset blev högt. Många människor fick sätta livet till. Den expansiva politiken på andra sidan Östersjön skapade ett enormt stort behov av nyrekryteringar av officerare, soldater och båtsmän.

I slutet av 1610-talet låg ett krig i luften. Gnistan antändes i maj 1618 i
Prag. I det protestantiska Böhmen var man missnöjd med den katolske
kejsarens politik. Därför hade en samling protestantiska delegater från hela
Böhmen samlats för att uttala sitt missnöje mot Kejsaren. Stämningen på
mötet var hätsk och irriterad. Efter ett par dagar blev stämningen allt
sämre. På morgonen den 23 maj stormade ett hundratal delegater och andra nyfikna upp till det kejserliga palatset Hradschin. (Detta palats skulle
svenskarna storma och plundra 30 år senare på order av Carl Gustaf Wrangel).

I och med denna urladdning startade protestanterna i Böhmen ett uppror mot kejsaren som de såg som en främmande furste som försökte påtvinga den katolska tron. Ett litet uppror i Prag skulle utveckla sig till ett europeiskt storkrig. 30-åriga kriget tog sin början och Carl Gustaf Wrangel var fyra år och skulle fylla fem i december. 30-åriga kriget i Tyskland handlade om ett religiöst inbördeskrig mellan katoliker och protestanter, och ett inbördeskrig mellan kejsaren som ville stärka sin makt och de olika småfurstarna som strävade efter självständighet, samt ett tyskt inbördeskrig mellan folk i städer och på landet mot det feodala systemet. Det 30-åriga kriget påverkade nästan alla i Europa under denna tid och Carl Gustaf Wrangel skulle spela en av huvudrollerna i slutet av detta långvariga krig.

Carl Gustaf Wrangel som sexåring.
Foto: Skoklosters bildarkiv

Porträttet från 1619 på Carl-Gustaf Wrangel hänger i Wrangels förmak på Skokloster. Porträttet är det tidigaste porträttet på Carl-Gustaf Wrangel och är troligen målad av Georg Günther Craill. Målningen är full av symboler som vill berätta om ynglingens storslagenhet. Den brådmpgne 6-åringens pose, att stå bredbent med handen vid midjan, vill visa uttryck för aktivitet och självmedvetenhet som endast innehades av härskaren. Hanskarna var ett uttryck för rikedom och status. Boken berättar om adelsynglingens bokliga studier, möjligtvis av religiös natur.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.